Antipiratbyrån: organisationen som jagade fildelarna

Antipiratbyrån var en svensk organisation som bildades 2001 av film- och spelbranschen för att bekämpa piratkopiering. Under 2000-talet spårade den fildelare, polisanmälde dem och drev på mål som Pirate Bay-rättegången, med juristen Henrik Pontén som ansikte utåt. År 2011 ersattes den av Rättighetsalliansen, som fortfarande arbetar mot upphovsrättsintrång på nätet.

Vad var Antipiratbyrån?

Svenska Antipiratbyrån bildades 2001 av tre branschorganisationer: Filmägarnas Kontrollbyrå, Sveriges Videodistributörers Förening och MDTS, som företrädde multimedie- och spelbranschen. Enligt Realtid hade byrån omkring 30 medlemsbolag, bland dem i stort sett alla större filmbolag i Sverige.

Uppdraget var att värna medlemsbolagens upphovsrätt till filmer och dataspel. Musik låg utanför. När musik var aktuell samarbetade byrån i regel med skivbolagens organisation IFPI.

Internetmuseum beskriver Antipiratbyrån som en lobbygrupp för film- och spelindustrin, och som kontroversiell både för sina åsikter och för sina metoder.

Vem ledde Antipiratbyrån?

Ordförande var enligt Realtid Björn Gregfelt. Den som syntes utåt var dock juristen Henrik Pontén. Han var byråns ansvarige jurist och talesperson och blev en av de mest omtalade personerna i den svenska fildelningsdebatten. I ett bokutdrag som Realtid publicerade 2009 beskrivs han som den som ibland kallades ”Sveriges mest impopulära man”.

En annan central person var Anders Nilsson, en tidigare polis som arbetade med att spåra upphovsrättsintrång åt organisationen.

Pontén blev också måltavla för hat och hot. Efter Bahnhof-razzian 2005 berättade han om hotfulla sms och samtal, och han skaffade personskydd. Han avled i maj 2020, 54 år gammal, efter en cykelolycka på nyårsdagen samma år.

Hur arbetade Antipiratbyrån?

Byrån letade själv upp fildelare. Med hjälp av fildelningsprogram laddade dess utredare ner filmer från andra användare, dokumenterade överföringen och noterade avsändarens IP-adress. Uppgifterna lämnades sedan till polisen eller till internetleverantörer. Enligt The Register skickade byrån 2005 upp till 2 000 mejl om dagen till leverantörer och hade polisanmält hundratals personer.

Byrån använde också betalda informatörer inifrån den så kallade warez-scenen. Pontén bekräftade för Realtid 2006 att organisationen anlitat och betalat sådana personer flera gånger och att den fortsatte med det.

Bahnhof-razzian 2005

Metoderna blev allmänt kända i mars 2005. På Antipiratbyråns initiativ gjorde myndigheterna en razzia hos internetleverantören Bahnhof i Stockholm, där fyra servrar beslagtogs. Pontén sade efteråt till Realtid: ”Vi har uppnått mer än jag hoppades på.”

Det visade sig snart att en betald informatör hade varit inblandad. Bahnhof hävdade efter en intern utredning att han själv stått för över 68 000 uppladdningar och nedladdningar av skyddat material. Byrån tillbakavisade Bahnhofs version. Dispyten slutade med en överenskommelse mellan parterna. Under tiden hade hackare tagit sig in på byråns webbplats och publicerat interna mejl.

Varför granskade Datainspektionen Antipiratbyrån?

Insamlingen av IP-adresser väckte frågan om byrån bröt mot personuppgiftslagen. Efter Bahnhof-affären granskades den av både Datainspektionen och Post- och telestyrelsen, enligt The Local.

I juni 2005 kom Datainspektionen fram till att byrån som privat aktör inte hade rätt att samla in och registrera IP-adresser kopplade till misstänkta brott. Bakgrunden var att endast myndigheter fick föra register över lagöverträdelser. Tusentals internetanvändare hade klagat till myndigheten.

Beslutet stod sig inte länge. I oktober 2005 gav Datainspektionen Antipiratbyrån och IFPI undantag från regeln, så att de fick samla in fildelares IP-adresser. Organisationerna uppgav att de inte byggde upp några personregister utan bara lämnade adresserna vidare till leverantörer eller polis.

Vilka kända fall drev Antipiratbyrån?

År 2005 blev det olagligt att ladda ner upphovsrättsskyddad musik och film i Sverige. Samma år kom de första svenska rättegångarna mot enskilda fildelare, och de byggde på byråns spaning.

Hip Hip Hora-målet: En man i Västerås åtalades för att ha delat filmen Hip Hip Hora via fildelningsnätverket Direct Connect. Västmanlands tingsrätt dömde honom till dagsböter i oktober 2005. Svea hovrätt ogillade åtalet i oktober 2006, bland annat för att det inte gick att knyta IP-adressen och tidpunkten säkert till mannens utrustning.
Sollentuna-målet: I november 2005 dömdes en 27-åring av Sollentuna tingsrätt till 17 600 kronor i böter för att ha gjort en film tillgänglig. Även där hade byrån anmält.

Målen visade en svaghet för rättighetshavarna. Eftersom brotten bara gav böter kunde polisen inte begära ut abonnentuppgifter från leverantörerna. Det ändrades i praktiken när IPRED-lagen trädde i kraft 2009 och gav rättighetshavare möjlighet att begära ut sådana uppgifter, vilket beskrivs i artikeln om IPRED och FRA-lagen.

Vilken roll hade Antipiratbyrån mot The Pirate Bay?

Antipiratbyrån var en av dem som polisanmälde The Pirate Bay. Det framgår av Justitieombudsmannens beslut om razzian den 31 maj 2006. Enligt Realtid hade även Monique Wadsted, advokat för de amerikanska filmbolagen, polisanmält sajten.

När polisen slog till mot sajten välkomnade Pontén insatsen. Kritiker hävdade att företrädare för byrån deltagit i själva razzian, men JO:s beslut bekräftar inte det. JO fann heller inga belägg för att regeringen hade påverkat polis eller åklagare.

I rättegången 2009 förhördes Anders Nilsson från Antipiratbyrån, och Pontén var ett av målsägandeombuden tillsammans med Peter Danowsky, som företrädde IFPI, och Monique Wadsted. Efter domen uppdagades att rättens ordförande Tomas Norström var medlem i Svenska föreningen för upphovsrätt, liksom de tre ombuden. Svea hovrätt fann i juni 2009 att det inte innebar jäv. Hela förloppet beskrivs i artikeln om Pirate Bay-rättegången.

Varför tog Piratbyrån sitt namn efter Antipiratbyrån?

Piratbyrån bildades 2003 som en uttalad motpol. Namnet var ett direkt svar på Antipiratbyrån: samma ord, men utan förledet ”anti”. Gruppen ville skapa en debatt om fildelning och förespråkade fri informationsspridning. Flera av personerna bakom den startade samma år The Pirate Bay. Läs mer i artikeln om Piratbyrån.

Namnparet speglade den polarisering som präglade debatten under 2000-talet, där byråerna stod på var sin sida.

När blev Antipiratbyrån Rättighetsalliansen?

År 2011 efterträddes Antipiratbyrån av Rättighetsalliansen. Enligt SVT drevs den nya organisationen 2013 av tidigare medarbetare från byrån. I ett remissvar från januari 2026 skriver organisationen själv att den grundades 15 år tidigare.

Rättighetsalliansen fortsatte arbetet mot The Pirate Bay. I februari 2013 krävde den att Piratpartiet skulle sluta förse sajten med internetuppkoppling och hotade med stämning. Juristen Sara Lindbäck hänvisade till att domen mot sajtens grundare stod fast.

Vad gör Rättighetsalliansen i dag?

Enligt den egna webbplatsen hjälper Rättighetsalliansen företag, myndigheter, artister och privatpersoner som drabbats av brott på nätet. Uppdragen gäller upphovsrätt och piratkopiering men också näthat och olaglig handel. Tjänsterna omfattar bland annat att få bort material från nätet, brottsanmälningar, civilrättsliga processer och tekniska utredningar.

Organisationen driver även nätverket En modern immaterialrätt, där bland andra IFPI Sverige, STIM, TV4 och Viaplay Group deltar. I remissvar till regeringen har den under senare år förespråkat skärpta åtgärder mot illegal iptv, bland annat ett förbud mot att använda sådana tjänster. Mer om regelverket finns i artikeln om upphovsrätt i Sverige.

Vanliga frågor

När bildades Antipiratbyrån?

År 2001, av organisationer inom film-, video- och spelbranschen.

Vem var Henrik Pontén?

Jurist och Antipiratbyråns mest kända talesperson. Han var ombud i Pirate Bay-rättegången och avled 2020.

Finns Antipiratbyrån kvar?

Inte under det namnet. Sedan 2011 bedrivs liknande verksamhet av Rättighetsalliansen.

Fick Antipiratbyrån samla in IP-adresser?

Datainspektionen ansåg i juni 2005 att byrån saknade rätt att registrera dem, men gav i oktober samma år byrån och IFPI ett undantag.

Vad har Antipiratbyrån med Piratbyrån att göra?

Piratbyrån bildades 2003 och tog sitt namn som en motpol till Antipiratbyrån.