- Kopiera och sprid
- All kunskap till alla
- Det som teknikens naturlagar möjliggör ska vi icke (försöka) begränsa med världsliga lagar.
Kopimismen är en ny religion för ateister, agnostiker och alla troende som vill ha ett nytt perspektiv på sin nuvarande religion. Kopimismen tar sin utgångspunkt i evolutionens beskrivning av uppkomsten av liv på jorden, och håller med om den beskrivningen. Men enbart vetenskapen räcker inte för att berätta hela sanningen om vårt fantastiska universum. Kopimismen lägger till mål och mening till den vetenskapliga beskrivningen av evolutionen, utan att bryta mot vetenskapens lagar.
Ordet “evangelium” betyder “glädjebudskap” — goda nyheter, helt enkelt. Detta är Ett Kopimistiskt Evangelium, och det är ett verkligt glädjebudskap.
Kopimismen kommer med goda nyheter på många områden. Till att börja med överbryggar den klyftan mellan religion och vetenskap. Konflikten mellan vetenskap och religion, som uppträdde med Isaac Newtons mekanistiska modell av universum och som har växt sedan dess, är egentligen helt onödig.
Kopimismen är baserad på den moderna vetenskapliga världsbilden. Vi tycker att Vetenskapen är toppen, och tror att den har mestadels rätt i vad den lär ut. Kopimismen är en laglydig religion, så vi respekterar naturlagarna. Vi påstår inte att vi kan gå på vatten eller att våra profeters mödrar är jungfrur. Varför skulle de vara det?
Men vi noterar nogsamt att även om Vetenskapen säger sanningen och ingenting annat än sanningen (i huvudsak), så har den aldrig ens påstått själv att den säger hela sanningen. Det finns gott om ställen där Vetenskapen bara ger svaret “odefinierad” eller “slummässig”. På vart och ett av de ställena kan det finnas magi gömd som varken vi eller Vetenskapen har upptäckt ännu.
Att acceptera Vetenskapen betyder inte att vi måste acceptera ett mekanistiskt, själlöst och dött universum. Universum är tillräckligt stort, komplicerat och besynnerligt för att både vetenskap och magi ska kunna existera samtidigt. Det gör de alldeles säkert också. Kopimismen föreslår ett svar på hur vetenskap och magi kan fås att passa ihop.
Den Kopimistiska skapelseberättelsen tar sin utgångspunkt i uppkomsten av liv på jorden:
I begynnelsen var världen en illaluktande soppa av ammoniak, metangas och otäcka giftiga kemikalier. Atmosfären genomkorsades av blixtar av ren energi. Någonting ville födas.
De första två meningarna presenterar den allmänna vetenskapliga bilden av hur förhållandena var på jorden vid den tiden. Kopimismen motsäger inte vetenskapen. Om Vetenskapen känner sig nöjd med den beskrivningen är vi också det.
Men den tredje meningen, “Någonting ville födas”, är förstås ett tillägg som går bortom den strikta vetenskapen. Det finns inga starka vetenskapliga bevis för att någonting “ville” någonting alls på jorden i urtillstånd för fyra miljarder år sedan.
Men å andra sidan finns det precis lika lite strikt vetenskapliga bevis för att det inte skulle ha gjort det. Eftersom Vetenskapen varken påstår det ena eller det andra, är det här ett exempel på en plats där vi kan öppna möjligheten till magi utan att bryta mot någon av vetenskapens lagar.
Vetenskap och Religion kan med lätthet samexistera i frid. Allt som Vetenskapen behöver göra är att visa lite ödmjukhet och inte påstå sig säga mer än den faktiskt gör. Och allt som Religionen behöver göra är att visa lite sunt förnuft, och inte insistera på partytricksmirakel som alldeles uppenbart trotsar naturlagarna.
Den Kopimistiska tron accepterar den vetenskapliga beskrivningen av evolutionen och utvecklingen av livet på jorden. Istället för att försöka slåss mot vetenskapen, som en del religiösa fundamentalister (i synnerhet kristna) gör, låter vi oss inspireras av vetenskapen och vill lära oss av den.
När vi tittar på evolutionshistorien, inklusive den utveckling som mänskliga samhällen har genomgått, kan vi identifiera fyra Grundläggande Principer som vi tycker är värda att lyfta fram. De är de fyra Kopimistiska K-na: Kreativitet, Kopiering, Samarbete och Kvalitet.
De fyra Grundläggande Principerna är inspirerade av observation av evolutionshistorien. Såsom sig bör för en religion presenterar vi inte bara en berättelse om hur vi tror att livet på jorden tog sin början, vi försöker också lära oss någonting av den.
Vi identifierar Kopiering och Samarbete genom att observera hur viktiga dessa två principer har varit för livets uppkomst på jorden. Vi ser samma mönster av Kopiering och Samarbete när proteiner lär sig föröka sig och börjar samarbeta för att bygga celler, som när celler som har förökat sig börjar samarbeta för att bygga mer komplexa organismer, som oss själva.
Vi identifierar Kvalitet som en mer eller mindre nödvändig kraft i evolutionsprocessen, för att förklara varför saker i det stora hela har utvecklats mot det bättre, trots allt.
Och vi identifierar Kreativitet som en lika nödvändig drivkraft bakom universums utveckling, för att förklara varför vi inte fastnade i något ekologiskt stabilt men i slutändan tråkigt tillstånd av blågrön algsoppa.
De fyra Kopimistiska K-na utgör tillsammans ett teologiskt ramverk som är förenligt med Vetenskapen och delvis baserat på observationer, men som ändå har plats för andliga begrepp.
Tack vare Kvalitet har vi en anledning att känna optimism inför framtiden, trots att vi inte kan veta hur den framtiden faktiskt kommer att se ut. Och eftersom vi ser Kreativitet som en naturkraft som genomsyrar universum överallt och på alla nivåer, har vi anledning att se fram emot en framtid som är spännande och kul dessutom.
Allt detta utan att bryta mot en endaste Naturlag.
Det finns ingen Gud som Skapare i den beskrivning av Kopimismen som presenteras i det här Evangeliet. Istället menar vi att den vetenskapliga beskrivningen av evolutionen tillsammans med Kopimismens fyra grundläggande principer är tillräckligt för att förklara miraklet med vår existens.
Men även om vi förkastar tanken på Gud som Skaparen, finns det inget som hindrar att det kan finnas andra gudar. Det är en fråga som det här Kopimistiska evangeliet medvetet lämnar öppen. Det gör att det kan användas på två sätt.
I sig självt utgör det här Kopimistiska evangeliet en fristående ateistisk eller agnostisk världsbild som är baserad på vetenskapen, men som lägger till andlig mening till den vetenskapliga beskrivningen.
Men det här Kopimistiska evangeliet kan också tjäna som en rimlig skapelsemyt och grund för nya kulter och religioner som vill ha med en eller flera gudar, men som inte vill ha eller behöver Gud som Skaparen.
Till stöd för ett sådant religiöst trossystem har vi noterat att Vetenskapen aldrig påstår sig säga hela sanningen, och att det finns ställen med kaos och obestämbarhet överallt i dagens vetenskapliga teorier.
Det kan vara så att aktiviteten på de ställena bara är slumpmässig, som en del tror. Men det kan också vara så att det är på de här ställena som begrepp som Själen, den Fria Viljan eller till och med Gud kan fogas in i beskrivningen av världen utan att bryta mot någon av vetenskapens lagar.
Det här Kopimistiska evangeliet lämnar avsiktligt frågan om Gud öppen. Men det skulle kunna finnas andra Kopimistiska evangelier som ger andra svar på den frågan.
Om vi tar oss ner från de höga metafysiska bergstopparna kan vi använda de fyra Kopimistiska K-na till att få vägledning i vårt vardagsliv.
Från principerna Kreativitet, Kopiering, Samarbete och Kvalitet visar det sig att vi på ett naturligt och direkt sätt kan härleda ett moralsystem som råkar se up precis som vi skulle vilja som frihetliga humanister.
Vi vill ha så mycket frihet för individen som möjligt, för att ge henne största möjlighet att uttrycka Kreativitet. Vi ser sex i alla dess former som någonting naturligt och positivt, och som en hyllning till principen Kopiering. Vi konstaterar att för att kunna leva tillsammans i ett samhälle måste vi respektera varandras friheter, och sträva efter att skapa ett gott klimat för Samarbete. Och vi litar på att människor kan träffa sina egna val och oftare än inte hamna rätt, eftersom vi alla vägleds av kraften Kvalitet.
Det här moralsystemet innehåller ingenting nytt eller förvånande. Det är bara vanlig modern frihetlig humanism. Men det faktum att det är så lätt att gå direkt från de Fyra Kopimistiska K-na till det moralsystem som vi ändå skulle ha velat ha, det är en angenäm överraskning. Det är naturligtvis inget slutgiltigt bevis i sig självt, men det är en indikation på att vi har gjort ett förnuftigt val av Grundläggande Principer med de Fyra Kopimistiska K-na.
Vi kan också använda ramverket med Kreativitet, Kopiering, Samarbete och Kvalitet till att ge uppslag till lämpliga ritualer i Kopimistkyrkan, från vilda fruktsamhetsriter till stilla meditation.
När vi betraktar frågan om religiösa högtider ser vi att det finns en mycket naturlig koppling mellan de Fyra K-na och de fyra årstiderna. Det är ytterligare ett gott tecken att vi är på rätt spår. Vi kan fira sommar- och vintersolstånd och vår- och höstdagjämning, och låta var och en av dem påminna oss om ett av de Kopimistiska K-na.
Vi har ännu inte någon fullständig uppsättning Kopimistiska ritualer för alla tillfällen och smaker, men vi har en grund att bygga på. Kopimismen värdesätter mångfald. Förhoppningsvis kommer det att dyka upp många olika kyrkor och trossystem som kan utveckla den grund som presenteras i det här Kopimistiska evangeliet i olika riktningar.
Vetenskap och religion kan samexistera, och vi lever i ett kreativt universum fyllt av magi, mirakel och skönhet. Det finns krafter som vägleder skapelsen mot det som är intressant och gott, så vi vågar känna trygghet i en tillit som skapar världen.
Detta är ett Kopimistiskt Evangelium.
Kopiera och Sprid!