Kopimism: vanliga frågor om fildelarnas religion

Kopimism är tanken att kopiering och spridning av information är något gott, i sin mest kända form organiserad som Det Missionerande Kopimistsamfundet. Samfundet grundades 2010 i Uppsala och blev registrerat trossamfund hos Kammarkollegiet kring årsskiftet 2011–2012. Registreringen är en formell åtgärd: den gör inte fildelning av skyddat material laglig. Här besvaras de vanligaste frågorna.

Vad är kopimism?

Kopimism utgår från kopimi, en symbol och uppmaning (”copy me”) som skapades 2005 inom tankesmedjan Piratbyrån. Läs mer i artikeln Kopimi: vad betyder ordet och symbolen?

Det Missionerande Kopimistsamfundet gjorde idén till en tro. Enligt samfundets egna formuleringar, som de återgetts i bland annat PCWorld och av religionsforskare vid World Religions and Spirituality Project, är information helig och kopiering ett sakrament. Informationens värde anses öka när den kopieras. Läran bygger inte på någon gud, vilket juristen Johan Axhamn vid Lunds universitet påpekade i en analys 2012. Texten Ett kopimistiskt evangelium avvisar tanken på en gud som skapare men lämnar frågan om andra gudar öppen.

Samfundets egen text om sin tro finns under samfundets tro.

Vem grundade Kopimistsamfundet?

Samfundet grundades 2010 i Uppsala av filosofistudenten Isak Gerson och Gustav Nipe. Gerson var samfundets andlige ledare och Nipe dess ordförande. Enligt The Local hade grundarna sina rötter i Ung Pirat, Piratpartiets ungdomsförbund. Mer om bakgrunden finns under samfundets historia.

Är kopimism en riktig religion?

Svaret beror på vad man menar med ”riktig”. Juridiskt är frågan enkel: samfundet har registrerats som trossamfund av svensk myndighet. Men en registrering är inte ett statligt omdöme om att läran är sann eller seriös.

Enligt Wikipedias sammanställning möttes den första ansökan av kritik i medier, där samfundet bland annat kallades ett PR-jippo. Själva ansökningsprocessen var heller inte självklar:

Samfundet fick avslag två gånger innan det godkändes vid tredje försöket.
Vid det andra avslaget, i juli 2011, ansåg Kammarkollegiet att samfundets ritual ”kopyacting” inte var gudstjänst och att medlemmarna inte i tillräcklig grad bildade en gemenskap för religiös verksamhet.
Enligt TorrentFreak ombads samfundet att formalisera sitt sätt att be eller meditera.

Bertil Kallner, chefsjurist på Kammarkollegiet, sa till Dagens Nyheter att myndigheter inte ska bedöma ett samfunds trosinnehåll, och att ett trossamfund i princip kan vara nästan vad som helst. En översikt i Baylor-universitetets Religion Watch 2018 beskrev kopimismen som en kvasireligion: den betraktades först som en parodi men har fått religiösa drag som ritualer och vigslar.

Vad innebär registreringen hos Kammarkollegiet?

Registrering av trossamfund regleras i lag (1998:1593) om trossamfund. Kammarkollegiet för registret enligt förordning (1999:731) om registrering av trossamfund.

Vad krävs för att bli registrerat?

Lagen definierar ett trossamfund som en gemenskap för religiös verksamhet. Vid tiden för samfundets ansökan krävdes att gudstjänst ingick i verksamheten. Sedan en lagändring som trädde i kraft 2025 talar lagen i stället om gudstjänst, bön, meditation eller andra ritualer. Samfundet måste dessutom ha stadgar om ändamål och beslutsordning, en styrelse eller motsvarande och ett namn som skiljer sig från andras.

Vad ger registreringen?

Juridisk person. Ett registrerat trossamfund kan förvärva rättigheter, ta på sig skyldigheter och föra talan inför domstol och myndigheter.
Namnskydd. Andra får inte offentligt använda samfundets namn, eller ett förväxlingsbart namn, utan tillstånd.
Möjlighet att söka mer. Registreringen är ett första steg mot exempelvis statlig hjälp med att ta in medlemsavgifter, men det kräver separata beslut med högre krav. Gerson uppgav 2012 att samfundet inte var intresserat av det.

Kallner sa till PCWorld att registreringen i sig får mycket få direkta konsekvenser.

Vad innebär registreringen inte?

Kammarkollegiet har förklarat att en registrering inte betyder att staten godkänner ett samfunds verksamhet eller går i god för dess kvalitet. Myndigheten prövar heller inte om verksamheten är religiös till sitt innehåll, utan om de formella kraven är uppfyllda.

Framför allt gör registreringen inte fildelning laglig. Upphovsrättslagen gäller lika för alla, oavsett tro. Axhamn konstaterade 2012 att registreringen inte undantar samfundets medlemmar från upphovsrätten, och flera medier, bland annat The Local, påpekade samtidigt att otillåten fildelning fortfarande var olaglig i Sverige. Gerson hoppades däremot att samfundets synsätt skulle få betydelse när framtida lagar diskuteras. Läs mer om reglerna i artikeln om upphovsrätt i Sverige.

När blev Kopimistsamfundet registrerat?

Uppgifterna varierar något mellan källorna. Enligt PCWorld fattades beslutet i december 2011, och samfundet uppgav för The Register att godkännandet kom strax före jul. Nyheten blev känd den 4–5 januari 2012, och flera källor anger därför januari 2012 som tidpunkt för registreringen.

Varför är Ctrl+C och Ctrl+V heliga?

Tangentkombinationerna för kopiera (Ctrl+C) och klistra in (Ctrl+V) betraktas av samfundet som heliga symboler. De sammanfattar läran i två handgrepp: att ta en kopia och att sprida den vidare. Även kopimipyramiden, ett K i en pyramid, används som symbol.

Samfundets gudstjänst kallas kopyacting. Den innebär att deltagarna delar information med varandra genom att kopiera och remixa, på plats eller över nätet. Samfundets präster kallas operatörer (”ops”).

I april 2012 hölls det som beskrevs som den första kopimistiska vigseln, under konferensen SHARE i Belgrad. Ett par från Rumänien och Italien vigdes av en operatör i Guy Fawkes-mask medan en dator läste upp löftena.

Hur många medlemmar har samfundet?

Det finns inga oberoende siffror, och de som publicerats kommer från samfundet självt. Uppgifterna varierar också:

TorrentFreak (januari 2012): cirka 3 000 medlemmar, upp från 1 000 ett halvår tidigare.
The Local (januari 2012): omkring 3 000, med en snabb ökning efter beskedet.
IPOsgoode vid York University (februari 2012): drygt 4 000.
US News & World Report (maj 2012): fler än 6 000 anhängare och grenar i 18 länder.

Att bli medlem har varit gratis och har enligt uppgift bara krävt en anmälan via samfundets webbplats. Det gör siffrorna svåra att jämföra med andra trossamfund.

Finns Kopimistsamfundet kvar?

Ja, formellt. Kammarkollegiet bekräftade i oktober 2026 för redaktionen att Det Missionerande Kopimistsamfundet (organisationsnummer 252004-7065) fortfarande är ett registrerat trossamfund.

Ett trossamfund avregistreras på egen begäran, eller om det inte betalar registerhållningsavgiften efter påminnelse. Att samfundet står kvar i registret betyder alltså att det finns kvar som juridisk person. Hur aktiv verksamheten är i dag är däremot oklart. Redaktionen har inte hittat några aktuella, oberoende uppgifter om verksamhet eller medlemsantal.

Finns kopimism i andra länder?

Ja, men inget annat land har erkänt kopimism som religion på samma sätt som Sverige. Det här är känt:

USA: Enligt International Business Times var en amerikansk gren registrerad som kyrka i delstaten Illinois 2012, men hade inte sökt federalt erkännande. En First United Church of Kopimism höll sin första gudstjänst på nätet i februari 2012.
Kanada: Det fanns en kanadensisk gren. Juristbloggen IPOsgoode bedömde 2012 att den inte var erkänd som religion och att det var osannolikt att den skulle bli det.
Övriga länder: Anhängare rapporterades 2012 bland annat i Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Japan, Australien och Nya Zeeland.

Ingen av dessa grenar har, enligt de källor redaktionen läst, fått ett formellt erkännande som religion.

Vanliga frågor

Blir fildelning lagligt om man är kopimist?

Nej. Registreringen som trossamfund ger inga undantag från upphovsrättslagen.

Tror kopimister på en gud?

Läran bygger inte på någon gud. Samfundets evangelium avvisar en gud som skapare men lämnar frågan om andra gudar öppen. Det som anses heligt är information och kopiering.