I den Kopimistiska skapelseberättelsen hittills (i sex delar 0, 1, 2, 3, 4, 5)  har vi identifierat tre Grundläggande Principer som genomsyrar skapelsen:

1. Kopiering
2. Samarbete
3. Kvalitet

Men det saknas fortfarande något. Principerna Kopiering och Samarbete förklarar hur livet har kunnat utvecklas, och principen Kvalitet svarar på vart. Men vi har ingen princip som förklarar varför livet uppstod till att börja med.

Vi har Kopiering som princip, men vi har ingenting att kopiera. Vi har Samarbete, men vi har inga projekt att samarbeta om. Vi har Kvalitet, men ingen myriad av olika projekt att utvärdera och välja mellan.

Om Kopimismen vore en bil skulle den ha styrning och bromsar i form av Kvalitet, och hjul och kraftöverföring i form av Kopiering och Samarbete. Men ingen motor som driver det hela framåt.

Vi har missat att ta med något som förklarar det mest uppenbara man kan observera om livet, universum och allting: Att det att finns, fastän det inte skulle behöva göra det.

Jorden själv (stenklumpen) hade inget behov av att utveckla liv på sin yta. Den skulle ha fortsatt snurra vare sig någon bor på den eller inte.

Och när det väl fanns liv på jorden i form av en massa blågröna encelliga plankton i oceanerna, då hade det kunnat stanna där. Ingen rymdresenär som hade råkat ha vägarna förbi skulle ha sagt “Oj, en urtidsocean med blågröna plankton, vilket uppenbart instabilt läge för ett ekosystem, de har ju varken giraffer eller persilja”.

Men ändå dök det upp liv på jorden, och ändå förvandlades den ganska tråkiga planktonsoppan till den oändligt rika mångfald som vi ser runt omkring oss i naturen, inklusive både giraffer och persilja. Rimligen borde det ha funnits uthålliga lägen för ekosystemet som var mycket enklare än det här, om det var det bara var uthållig balans som naturen strävade efter.

Men tydligen strävar inte naturen efter uthållig balans, i vart fall inte bara. Naturen vill ha lite kul också, det är uppenbart. Det är förklaringen till alla märkliga varelser på jorden, inklusive de allra larvigaste som Douglas Adams skrev om och som BBC filmade.

Vi lägger till ytterligare en Grundläggande Princip, och lägger den allra först i ordningen:

0. Kreativitet

Varför allra först?

Kreativiteten måste ha kommit allra först, kanske till och med före universum självt. Om det nu trots allt var ett gudomligt väsen som skapade världen, då måste hen först ha fått idén att göra det. Klart kreativt, och innan det faktiskt hände.

Och om universum uppstod av sig självt för att en punkt ingenting någonstans i tomheten tröttnade på att vara ingenting, och blev Big Bang istället, då måste impulsen att göra nånting wild and crazy, någonting kreativt, ha kommit allra senast i samma ögonblick som universum skapades.

Men när vi tittar på världen omkring oss, ser vi att Kreativiteten inte bara fanns i det ögonblick när universum eller livet föddes. Den finns överallt runt omkring oss, och har gjort det genom hela historien.

Giraffen och persiljan finslipades till sin form av Kvalitet, och lever vidare genom sexuell reproduktion, alltså en kombination av Samarbete och Kopiering. Men att en urocean av plankton för en miljon år sedan fick för sig att börja utvecklas i riktning mot giraff och persilja, det beror på att vårt universum genomsyras av Kreativitet som en grundläggande princip.

Universum vill bara ha kul.

Det är det nollte Kopimistiska K-et, den allra mest grundläggande principen av dem alla.

Kopiera och Sprid!