Uncategorized

Den Kopimistiska skapelseberättelsen som jag föreslagit (i fem delar 0, 1, 2, 3, 4) identifierar tre Grundläggande Principer som samverkat för att skapa livet på jorden:

1. Kopieringen
2. Viljan att göra någonting större tillsammans
3. Det godas dragningskraft

Kopiering, Samarbete och Kvalitet, om man ska sammanfatta de här tre Grundläggande Principerna i ett ord vardera.

På engelska blir det Copying, Cooperation, and Quality — Tre Kopimistiska K.

Det är en snygg allitteration, och det är ett gott tecken, men hur är det i övrigt, uppfyller de här tre Grundläggande Principerna rimligt ställda krav på sådana här system inom religion och filosofi? Låt oss undersöka.

Reglerna för religioners val av heliga principer är i praktiken “anything goes”. Det finns inga särskilda krav på att en världsbild ska vara logisk och sammanhängande för att den ska få kallas för religion. Kopimismen uppfyller naturligtvis de (icke-)kraven, men det gör alla andra religioner också.

Kristendomen lär till exempel ut att Gud är en sorts vit super-farbror med skägg som är

1. oändligt mäktig,
2. oändligt god, och som
3. följer människornas göranden och låtanden i detalj, ofta på individnivå.

Med tanke på hur mycket onödigt och hemskt lidande det finns i världen, är det ju uppenbart omöjligt att det kan finnas ett väsen med de här tre egenskaperna samtidigt.

Det vet alla kristna teologer förstås, för det här problemet är så känt att det fått ett eget namn: teodicéproblemet. De flesta av kristendomens allra skarpaste tänkare har under snart 2000 år lagt ner en stor del av sin tid på det, men ingen har kunnat lösa det. Det är inte för att de var dumma eller lata, utan för att de här tre principerna helt enkelt är inbördes motstridiga i en värld där det finns ondska.

Men reglerna för religioner förhindrar inte någon att tro på alla tre samtidigt ändå. Just det här tror hundratals miljoner kristna på, och så länge de trivs med det tycker jag de ska fortsätta. Det finns ingen regel som säger att man inte får tro på ologiska saker när det gäller religion och livsåskådning.

De juridiska regler som finns, och som ska finnas i ett samhälle, säger att folk får tro på vad de vill. Ingenting alls om så önskas, ett spagettimonster om det känns bättre, eller en vit äldre man med motstridiga egenskaper, för den som föredrar det. Det kallas för religionsfrihet, och är en helt central del av det öppna samhället.

Men bara för att en religion får vara hur ologisk den vill, betyder ju inte att den behöver vara det.

Filosofins regler för hur ett paket grundprinciper bör se ut är lite strängare. Här är man inspirerad naturvetenskapen och matematiken, och ser helst att ett filosofiskt system inte är alltför uppenbart självmotsägande.

Det kravet är inget problem för de tre Kopimistiska principerna Kopiering, Samarbete och Kvalitet. Det finns ingenting orimligt i tanken att alla tre principerna skulle kunna existera samtidigt i världen. Det gör de ju uppenbarligen i verkligheten, så därför kan vi vara säkra på att det är möjligt.

Det ska helst inte vara för mycket överlapp mellan de olika principerna heller, enligt filosofins regler, och det räknas som en plump i protokollet om någon princip visar sig vara onödig, för att den täcks in av två eller flera andra. Även på den här punkten tycker jag Kopimismen klarar sig bra.

• Kvalitet var ju den Grundläggande Princip som vi la till sist, med motiveringen att de två andra inte var tillräckliga, inte ens tillsammans, för att förklara varför det hittills ändå  har gått så bra som det gjort, trots att det aldrig blir som man tänkt sig. Att Kvalitet inte går att härleda ur principerna Kopiering och Samarbete var skälet till att vi la till det som en egen princip.
• Samarbete är inte heller någonting som man kan påstå uppstår som en självklar logisk konsekvens av Kopiering och Kvalitet. Med bara de två principerna skulle vi ha massor av enskilda celler som simmade omkring i oceanerna, och de som hade mest Kvalitet skulle klara sig bäst. Men utan Samarbete som ytterligare princip, är det svårt att förklara utvecklingen av flercelliga djur. Alla små encelliga plankton i urtidsoceanen hade det väl bra som de hade det, och hade inget särskilt egenintresse av att det utvecklades flercelliga bardvalar som kunde äta upp dem.
• Kopiering, slutligen, kan inte heller uttryckas som en logisk följd av Samarbete och Kvalitet. Men utan Kopieringen skulle det inte vara så rysligt stor nytta med fina saker som kunde tänkas uppstå ur Samarbete och Kvalitet. Hur fina den än var skulle de ju bara finnas i ett exemplar, och det är ju inte mycket för att fylla upp ett helt ekosystem. Om inte växter och djur skulle kunna fortplanta sig, framställa nya kopior av samma art, skulle livet inte existera. Det är heller inte någon särskild nytta med en forskargrupp som genom Samarbete och Kvalitet har tagit fram världens bästa rapport, om inte rapporten och kunskapen i den kopieras och sprids till andra forskare, som därmed kan ställa sig på jättars axlar. Kopieringen behövs som självständig princip.

Den här genomgången av den inbördes relationen mellan Kopiering, Samarbete och Kvalitet är naturligtvis inte lika noggrann som när en matematiker kollar sina axiom (grundförutsättningar), eller när en fysiker kontrollerar vilka formler och krafter hen verkligen behöver för en viss modell, men det tycker jag heller inte är nödvändigt för Kopimismen, i vart fall inte just här och nu.

Den här första utvärderingen av de Kopimistiska principerna visar att de inte är självmotsägande, och åtminstone inte överlappar på något uppenbart sätt. Vi spöar de abrahamitiska religionerna med hästlängder när det gäller logisk rimlighet, åtminstone så långt.

Men inom matematiska och naturvetenskapliga kretsar brukar man ställa en ytterligare en fråga när man utvärderar föreslagna system av regler eller principer:

Är de föreslagna principerna tillräckliga?

Mitt svar på den frågan är faktiskt nej. Jag tror att vi behöver ytterligare ett Kopimistiskt K för förklara hur den värld vi ser omkring oss har uppstått.

Men den här predikan är redan tillräckligt lång, så tills imorgon (när jag har tänkt publicera nästa del), tar vi fram ett tillfälligt K för att inte teoribygget ska rasa ihop under natten:

Cliff-hanger!

Kopiera och Sprid!

P3 känner har gjort ett inslag om kopimisen. Lyssna här!

När vi ser tillbaks på historien, ser vi att Kopieringen och Viljan att göra något större tillsammans inte räcker för att förklara mänsklighetens resa mot det bättre hittills. De är nödvändiga, men inte tillräckliga för att utvecklingen ska gå just mot det bättre.

Kopieringen och Viljan att göra något större tillsammans ger en mekanism för “framåt”, men ingen mekanism för styrning i någon speciell riktning, som till exempel “mot det bättre”. Begreppet “bättre” finns överhuvud taget inte i det universum som spänns upp av de två första grundläggande principerna.

Men trots det, och trots att det aldrig har blivit som vi tänkt oss, har utvecklingen ändå gått mot det bättre. Det finns fortfarande många människor som lever i nöd i världen, men det är ändå en större andel av oss som har det bättre idag än någonsin tidigare i historien. Det har förekommit bakslag och katastrofer på mänskligheten resa hittills, men den övergripande trenden har varit mot det bättre.

Vi kopimister är övertygade om att utvecklingen i det stora hela kommer fortsätta gå mot det bättre, och är ivriga att se framtiden förverkligad så fort som möjligt. Men vi kan inte härleda den framtidsoptimismen ur bara de två grundläggande principerna Kopiering och Viljan att göra någonting större tillsammans.

Vår tro på en bättre framtid baserar sig på en tredje Grundläggande Princip:

3. Det godas dragningskraft

Vi tror att det finns en kraft som sett på det stora hela drar världen åt rätt håll. Ibland kan andra krafter vara starkare och då går det fel, men statistiskt sett blir det ändå rätt lite oftare än det blir fel. Det gör att vi vågar känna förtröstan inför framtiden, trots att vi inte vet hur den kommer att se ut.

Exakt hur den här kraften fungerar återstår att utreda. Det kan vara så att den på något sätt påverkar oss, medvetet eller omedvetet, att välja det alternativ som leder i rätt riktning lite oftare än om bara slumpen hade styrt.

De exakta mekanismerna återstår som sagt att utreda, men det viktiga är att Det godas dragningskraft finns där. Det är den centrala trossatsen i den här beskrivningen av kopimism.

Vi har nu ett filosofiskt ramverk som bygger på tre Grundläggande Principer:

1. Kopieringen
2. Viljan att göra någonting större tillsammans
3. Det godas dragningskraft

Det tredje grundläggande principen ger mening med vår färd, och lovar att vi kan gå åt rätt håll. Den andra förklarar hur komplexitet och skönhet kan uppstå ur enklare beståndsdelar alldeles av sig självt. Och den första förklarar hur framsteg kan spridas för att bilda grunden för nästa nivå.

Tillsammans bildar de tre grundläggande principerna ett filosofiskt ramverk för att förstå världen, och våga se framtiden an med tillförsikt. Mycket återstår att utforska vidare, men det här är en stabil grund. Utvecklingen har gått åt rätt håll tidigare, och vi tror att den kommer fortsätta göra det. Frågan är bara på vilka olika sätt vi kan hjälpa till.

Vi vågar känna trygghet i den tillit som skapar världen.

Kopiera och Sprid!

Kopimistisk påsk

1. Sju historiska milstolpar
2. Det blir aldrig som man tänkt sig, men ofta bra ändå
3. Den tredje Grundläggande Principen

I skapelseberättelsen ser vi hur Kopieringen och Viljan att göra någonting större tillsammans ledde till livets uppkomst. De här två Grundläggande Principerna har därefter spelat en central roll i mänsklighetens historia.

Låt oss betrakta sju historiska milstolpar: elden, språket, kulturen, skriftspråket, tryckpressen, vetenskapen och internet.

Elden
När eld väl finns kostar det inget att kopiera den. Den som tänder sitt bloss från mitt får ljus utan att förmörka mig, konstaterade grottmänniskor många tusen år innan Jefferson gjorde det till ett citat.

Men det som kopierades mellan de första männen och kvinnorna i grottor var inte bara elden som sådan, utan också kunskapen om hur man tämjer den. Precis som eld kan kunskap kopieras i det oändliga utan att förlora i lyskraft. Hade inte elden som sådan och kunskapen om den kopierats, hade mänskligheten inte kommit vidare framåt.

Språket
När ett barn lär sig sina första ord är det genom att kopiera sina föräldrar, precis som de en gång gjorde med sina. Språket tillhör ingen och alla, och just däri ligger dess värde. Ju mer ett språk sprids, desto värdefullare blir det för dem som delar med sig av det.

Genom att lyssna och kopiera skapade urtidens människor det som än idag är samhällets viktigaste verktyg. Språket är grunden för vår förmåga att bygga större saker tillsammans, från enskilda projekt till hela civilisationer. Det finns andra former av kommunikation som också är viktiga, men för oss människor intar språket en särställning.

Kulturen
Det första människor gjorde när de väl fått tillgång till eld och språk, var att sätta sig runt lägerelden och börja berätta sagor för varandra.

Den som i urtiden uppfann ordet “tiger” kanske i första hand tänkte sig att ordet skulle användas när det faktiskt fanns tigrar i närheten, men så blev det inte. Istället fylldes sagor och sånger av tusentals tigrar som aldrig funnits i verkliga världen, men som levde skrämmande och vackra i människornas fantasi.

Sagorna och sångerna kopierades och spreds och skapade band mellan människors tankar, som i sin tur gav upphov till nya sagor och sånger, som gjorde det möjligt att tänka ännu större saker tillsammans. Så utvecklas kulturen i ett evigt kretslopp där gamla uttryck kopieras och sprids och ger näring åt nya.

Skriftspråket
Den mänskliga hjärnan har klara och tydliga begränsningar för hur mycket den kan komma ihåg och återberätta. Skriftspråket blev nästa milstolpe som lät oss ta oss runt de begränsningarna.

Med skriftspråk går det att sprida mer komplicerade tankar till fler till en lägre kostnad. Det går att skapa mer komplicerade strukturer som inbegriper fler individer. Mängden information som kan lagras är inte längre begränsad till vad någon enskild person kan komma ihåg.

Skriftspråket gjorde att information kunde kopieras och spridas som aldrig tidigare. Det gjorde att civilisationer kunde uppstå och skapa förutsättningarna för den vidare utvecklingen.

Tryckpressen
När Gutenberg satte ihop sin tryckpress precis innan 1500-talet tog sin början var det startskottet på den utveckling som skulle ge oss den moderna värld som vi har idag.

Tryckpressen sänkte drastiskt kostnaden för att sprida information. Inom några decennier hade tekniken spritt sig som en löpeld över hela Europa. Aldrig förr hade det flödat så mycket information och så många nya tankar genom människors huvuden.

Sedan dess har det tryckta ordet stått i kunskapens, kulturens och demokratins tjänst. Den enskilda pennan har inte alltid varit mäktigare än svärdet, men på längre sikt har det fria ordet visat sig vara en naturkraft som ingen regim i världen kan stoppa.

Vetenskapen
Isaac Newton får stå som symbol för den nya vetenskapen som började växa fram något århundrade efter tryckpressens genombrott.

En nyhet var det vetenskapliga förhållningssättet, där man gör observationer och experiment och sedan försöker bygga teorier utifrån de resultat man har fått. Men ännu mer fundamentalt var att man började publicera sina tankar och upptäckter så att de kunde spridas. Tryckpressen har fram till idag varit det viktigaste vetenskapliga instrumentet inom alla discipliner.

Alkemisterna hemlighöll sina resultat, och kom ingenstans alls på flera tusen år. Kemisterna publicerade sina, och förändrade världen på ett århundrade. Sedan Isaac Newtons dagar har vetenskapsmän kunnat se allt längre genom att ställa sig på en allt högre pyramid av jättars axlar. Kopiering och spridning av kunskap har givit oss den teknologiska värld vi har idag.

Internet
Idag vet vi ännu inte vad det kommer bli av internet, men vi har sett tillräckligt för att veta att det kommer blir något riktigt stort. Precis som skriftspråket och tryckpressen på sin tid innebär internet ett kvantsprång vad gäller vår förmåga att kopiera information och bygga större saker tillsammans.

Vart det kommer leda i slutändan vet ingen, men vi kopimister känner förtröstan inför framtiden. Vi har sett genom historien hur de två grundläggande principerna Kopiering och Viljan att skapa någonting större tillsammans har samverkat för att föra mänskligheten framåt till den punkt där vi är idag.

Vi är ivriga att fortsätta medverka i den process som startade den första gången en man eller kvinna i en grotta delade med sig av en eldslåga, och fick ett leende tillbaks.

Kopiera och Sprid!